Carls Warhammer-kampanj

Detta har hänt
Äventyrsnoter

Spelsessioner och annat!

View
Fästningen Svarta Klippan, del 1
Grottgångar, mutanter, blod och död

Det löst sammanhållna sällskapet begav sig ut i skogen på natten endast ledsagade av Morrsliebs olycksbådande ljus. På vägen till den övergivna fästningen Svarta Klippan mötte de Galne Gunnir, som förolämpade dem, men också visade dem liket av en död man, Kastor Lieberung. Liket såg precis ut som Jürgen, och han blev bestört och konfunderad. Vad betyder detta? Det var ett stort arv inblandat också. Efter detta gick Gunnir sin väg, svärande att döda Heinz, som idkar tidelag, skrattar åt gråtande barn och serverar pissljummen öl på sin korvfest.

Drokar, Jürgen, Ludo, Anna och Ossrik diskuterade sedan om de verkligen skulle ta sig an fästningen, med alla okända faror. Ludo var allra mest tveksam, men på Ossriks inrådan tog de “bakvägen” in via en grotta. Där stötte de snart på mutanter. En fiskliknande varelse utan ben, en orange med långa armar, en med hundhuvud (och stor yxa) och två muskelberg med små, tillplattade ansikten. Det två sist överlevande var en eldsmagiker med dubbel tunga, samt en man med ett själständigt huvud i magen. Ossrik och Drokar gick i första ledet, Ludo och Jürgen understödde med stenar, medan Anna stormade in som fanatiskt religiös reserv. Efter två strider var mutanterna besegrade.

Vid utfrågningen hotade Ludo magikern till livet, bråk uppstog och Ludo föll av ett svepande och flammande hugg över bröstet. Jürgen skar sedan halsen av magikern och gjorde snabbt slut på striden.

View
Fästningen Svarta Klippan, del 2
Fällor, sarkofager spår av levande och döda

Efter striden mot mutanterna samlades sig det något skakade och blåslagna sällskapet och utforskade resten av fortet. Dock inte utan en hård diskussion. I de lömska källargångarna kom Jürgen till sin rätt och desarmerade flera fällor. De rejäla hammarfällorna ingav respekt i gruppen. Ett par hammare, tunga nog att knäcka ryggen av en häst, svingade förbi Jürgen och Ossrik. Efter detta hittade Jürgen ett dolt rum med två 400+-åriga sarkofager, vars möjliga skatter och förbannelser förblev outforskade.

På övervåningen hittades en pipa och lite bläck. Spår av andra människor som passerat fanns också – tre överrockar, en del av ett halsband och ett avslitet armband. När gruppen kom till köket fick de vända om, det var fullt av tjocka spindelnät och gamla kadaver.

Sällskapet återvände sen till Heideldorf och Dansande Draken för att återhämta sig.

En konversation om mutanters vara eller icke vara:

Ossrik: Jag ska ta hand om den sista mutanten
Anna: Ta hand om? Ska du släppa lös den?
Ossrik: Nej, jag ska sticka ett svärd genom den.
Anna: Jag älskar dig!

View
Tillbaka i Heideldorf
Galne Gunnir lotsas till slakteriet, hugger av ett huvud, och sjunger en sång

Efter hemkomsten till Dansande Draken arbetade Anna hårt med att se över de skadade, framför allt Ludo och Drokar som fick tunga örter som slog ut dem tills nästa dag. Anna patient Dolph hade kvicknat till och återvände till sin herre med bandagerat bröst och lovade att återgälda hjälpen, om inte med annat så med en ståtlig måltid nästa år.

Morgonen därpå pratade sällskapet med Heinz som tyckte att de var dags för dem att lämna byn. Gruppen lät sig inte övertalas. På förmiddagen gick Ludo till underhållarnas tält medan de andra fick syn på Galne Gunnir då han bråkade med hyrsvärden om att få komma och göra upp med den store korvmakaren. Ossrik och Jürgen styrde undan det hela från handgemäng och övertalade den galne trolldödaren att ta en omväg runt Heinz vakter till baksidan av hans slakteri.

Anna ville också se slakterit men gick raka vägen. Slakterit var dock bevakat och legoknekten lät sig inte betvingas av Annas vädjande. Då gick hon och Drokar efter Gunnir och de andra. Spåret var inte svårt att följa och de hittade den illavarslande lönngången till korvmakaren. Som ett gäng vana inbrottstjuvar slank de in utan att väcka uppmärksamhet. I källare hittade de Heinz. Gunnir rusade fram och hög ned honom. Jürgen försökte hejda honom, men fick en yxa i benet som tack. Sekunden senare rullade Heinz huvud över golvet. Galne Gunnir betraktade mycket nöjd sitt verk, och gick därifrån nynnande på en visa.

Efter Heinz död fann sällskapet två uppskurna lik, det ena var Dan Klaus. Vid det här laget dök Ludo och den vaktande legoknekten upp. Ludo sökte desperat spår efter en flicka, medan vakten bestämde att han sett för mycket och avvek från mord- och slaktplatsen och flydde Heideldorf.

Sedan avvek alla genom lönngången utom Ludo, som gick rakt ut mot korvfesten och in i en av Karls servitörer. Ludo berättade vad han sett och Karl uppsökte brottsplatsen. Han kunde se att inte bara ett lik fanns där. Inte den mest beslutsföra av män gick Karl Tannenbaum till Wilf, som omgående arresterade Ludo och Ossrik. Sedan dök Anna upp och också hon arresterades bryskt för mordet på Heinz av Wilf Schwarzhaus. När Jürgen och Drokar insåg att något gått snett gick de för att söka upp Galne Gunnir i hans enkla och ogästvänliga grotta.

View

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.